- Utställning: Försvar av medborgerliga friheter
- Antagandet av EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna och dess rättsliga räckvidd
Arbetet med utkastet till stadgan avslutades den 26 september 2000. Den 2 oktober antog konventet texten formellt och överlämnade den till Europeiska rådets ordförande. EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna lades fram vid EU-toppmötet i Biarritz den 12–13 oktober 2000 och tillkännagavs av Europeiska rådet vid toppmötet i Nice den 7 december samma år. Vissa medlemsländer ville inte att stadgan skulle införlivas i grundfördragen, medan andra – liksom Europaparlamentet – ville att den skulle bli rättsligt bindande fullt ut.
Oavsett vilket tog EU-institutionerna fasta på stadgan och upphöjde den snart till en symbol för styrelseformer som respekterar de grundläggande rättigheterna. Samtidigt arbetade Europaparlamentet på för en bindande stadga. Det var i den andan som konventet för Europas framtid 2004 arbetade in stadgan i sitt utkast till konstitutionellt fördrag för EU. Men konstitutionsfördraget förkastades 2005 efter att nejsidan vann folkomröstningarna i Frankrike och Nederländerna. Det skulle därför dröja fram till undertecknandet av Lissabonfördraget i december 2007, och dess ikraftträdande i december 2009, innan stadgan till slut blev rättsligt bindande. EU-stadgan har sedan dess utgjort en central del av unionsrätten, även om Storbritannien, Polen och senare även Tjeckien har beviljats undantag från att tillämpa vissa grundläggande rättigheter som inte erkänns i deras nationella lagstiftning.